Native Instruments Guitar Rig – En gitarrigg blir till

NI-GR-dump-1

NI-GR-dump-1

Native Instruments Guitar Rig – En gitarrigg blir till (intervju i nr 7/2004)

av Gunnar E Olsson

Vid årets Frankfurtmässa visade Native Instruments en riktigt intressant produkt för alla gitarrister: Guitar Rig. Systemet består av en mjukvara som innehåller både flera olika förstärkare och högtalare, men även en mängd olika gitarreffekter och mikrofoner för att mika upp hela riggen. Det hela kan liknas vid ett Reason för gitarrister. Men det finns en viss skillnad – Guitar Rig har också en speciell hårdvara, en fotpedal/DI-box: Rig Kontrol, med vars hjälp man kan styra olika parametrar hos mjukvaran.

Rig Kontrol har i skrivande stund ännu inte börjat serietillverkas så den fick vi inte tillgång till. Den ingår dock som en del i det färdiga Guitar Rig-systemet. Några av de funktioner som kommer att finnas i den färdiga produkten var inte heller riktigt klara i vår mjukvaruversion (v 1.0).

Vi kommer självfallet att återkomma med en regelrätt test så fort vi fått tillgång till det färdiga paketet – Guitar Rig version 1.1, som ska vara den riktigt skarpa versionen, bör finnas ute när detta läses. Till de tre förstärkare som version 1.0 innehåller – Fender Twin Blackface, Marshall JMP50 och Mesa/Boogie Dual Rectifier – har då också adderats en Vox AC30. Version 1.1 kommer också att innehålla en sample- och loopfunktion, ett förbättrat automationssystem, några bugfixar (om behovet finns) och ytterligare ett par effekter.

I väntan på en riktig test kan vi ändå meddela att vi är mycket imponerade av Guitar Rig. De tre första förstärkarmodellerna känns oerhört dynamiska att spela på och flexibilteten med de olika effekterna och de sätt som de kan kopplas på gör att man tillsammans med högtalarna och deras uppmikning har en gitarrigg som både känns och låter helt rätt – till och med för en inbiten ”rörnörd” som övertecknad.

En förbättring som ägt rum sedan vi kikade på Guitar Rig på Frankfurtmässan är att man nu kan köra två gitarrister samtidigt med olika inställningar på Guitar Rig i friståendeläget i samma dator. En kul grej för band med tajt budget! Kör man Guitar Rig som en plugg i ett värdprogram går detta naturligtvis ännu lättare – då är det bara att öppna ytterligare en plugg (eller fler).

Guitar Rig kan alltså köras fristående men självfallet stöds alla större plugformat, som AU, VST, RTAS och DXi om man vill använda Guitar Rig i sitt sequencerprogram.

Bland effekterna hittar man både nya konstruktioner – till exempel studioreverb, dealyer och EQ – och effekter som ”inspirerats” av gamla godingar som Roland Chorus Ensemble, Electro Harmonix Small Stone Phaser, Ibanez Tube Screamer och Boss Octaver. Det finns också en split-modul som gör det möjligt att köra en massa signalkedjor parallellt. Till exempel kan man ”stacka” åtta olika högtalare/mikrofon-kombinationer i vilken ordning som helst.

UTVECKLINGSARBETE

Michael Kurz är den drivande kraften bakom Guitar Rig. Han är 36 år och växte upp med 80-talsmusik som Abba, Queen, The Police, ZZ Top, Kraftwerk och Dire Straits. Senare kom även 60- och 70-talsartister som Beatles, Hendrix, The Who och Genesis in i bilden. Och sedan dess har hans musiksmak bara utvecklats vidare…

Kurz har spelat piano sedan 7 års ålder, jobbat med syntar och datorer sedan 15. Indiska tablas dök upp när han var 27 och han har länge varit intresserad av alla sorters musikinstrument, hur de fungerar och hur de används. Detta intresse har lett till skapandet av flera intressanta mjukvaror – den mest framgångsrika kanske är NI B4 Organ. Hur toppar man något sådant?

– Det är naturligtvis svårt, men vi ska verkligen bjuda till (skratt)! Efter B4 har jag skapat och utvecklat FM7 och sedan Guitar Rig. Alla dessa mjukvaror är sinsemellan väldigt olika och designade för att tilltala olika typer av musiker.

Få musiker kan ju vara så svåra att tillfredsställa som just gitarrister – med typiska fördomar som: ”rörförstärkare är det enda som duger!” Hur kommer det sig att man vågade ta steget och ge sig i kast med de konservativa krafter som gitarristkåren ändå kan utgöra?

– Vi lyckades övervinna dessa fördomar mot datorgenerat ljud när vi startade Native Instruments och utvecklade mjukvarubaserade syntar. Vid det här laget är gitarrister vana vid tanken på digitalt modellerade förstärkare och effekter. Några kommer väl kanske aldrig acceptera något annat än rena rörförstärkare, men det finns redan nu åtskilliga gitarrister som är så pass fördomsfria att de gladeligen använder laptop-datorer på scen.

När började då tanken på en Guitar Rig att gro i hans hjärna?

– Det var länge sedan… Tanken att vi skulle kunna göra rörförstärkar-modelling dök upp när jag först läste om AmpFarm och POD.

– Idén till en komplett gitarrigg dök upp för ungefär två år sedan när jag först samlade ihop idéer till det som så småningom blev Guitar Rig.

Det var inte heller någon enskild händelse som triggade igång det hela.

– Nej, det var många saker som samverkade. Det var en naturlig utveckling efter att vi betat av det mesta som finns för en keyboardbaserad musiker.

Sommaren 2002 började utvecklingsarbetet med Guitar Rig och redan från början visste man var man skulle lägga fokus.

– Vi fokuserade på rör! Vi studerade kopplingsscheman och experimenterade med rörkopplingar. Hur de fungerade och varför de låter på ett sätt som gitarrister älskar… och så försökte vi skapa DSP-algoritmer som betedde sig på samma sätt.

Och när det gällde att välja de förstärkare som skulle ingå i Guitar Rig var det precis lika självklart.

– Pop- och rockmusikens historia talar sitt tydliga språk – gitarrförstärkeriets hörnstenar måste vara Fender, Marshall, Mesa/Boogie och Vox. Vi litade till Ron Mehl på ProGuitars i Bajern för att skaffa fram de exemplar av högsta kvalitet som vi behövde.

DYNAMIC TUBE RESPONSE

Guitar Rig bygger på en ytterst sofistikerad emuleringsteknologi där man genom noggrann analys av hårdvaran och en ny synvinkel på mjukvarumodelling har kunnat skapa en mycket realistisk och spelbar ”imitation” av olika rörförstärkare, högtalare och effekter.

Vid flera tillfällen under processen skapade Kurz och hans kollegor akustiska fingeravtryck (Impulse Responses) på förstärkare och annan gitarrutrustning – något som kanske kunde ha kommit till användning i ett så kallat ”Convolution System”. Varför valde NI bort den möjligheten när Guitar Rig blev till?

– IR och convolution är en väldigt kraftfull teknologi, men där finns tydliga begränsningar. För realtidshantering skapar den både latency och hög CPU-belastning. Men framför allt, den kan bara appliceras på en viss typ av effekter, vad som kallas linjära system. Reverb, EQ och högtalarakustik är linjära system. Distorsion däremot, är inte linjär. Man kan inte modellera en rörförstärkare med hjälp av impulse-responser, det skulle bara bli nån sorts EQ.

Varje förstärkarmodell i Guitar Rig är baserad på noggrann analys av originalförstärkaren. Det första steget var att skapa en generell algoritm som återskapade förstärkaren med utgångspunkt från dess kopplingsschema. I nästa steg plockades förstärkaren isär i sina beståndsdelar och komponenterna analyserades och mättes upp med hjälp av signalgenerator, oscilloskop etc. Resultatet av detta tolkades och integrerades i mjukvarumodellen, som sedan kontinuerligt finjusterades mot originalförstärkaren tills man uppnådde största möjliga överensstämmelse.

Till skillnad från vanliga emuleringsvarianter valde man att med Guitar Rig inte behandla förstärkarnas rörteknik som ett slutet system. Man delade i stället upp det på individuella komponenter och både enskilda rör och nätdelar skärrskådades för att man skulle se hur de uppförde sig i olika situationer. Speciellt tittade man på hur nätdelen betedde sig under last och dess samverkan med rören. Detta ledde fram till Guitar Rigs ”Dynamic Tube Response”-teknologi, som ska kunna emulera rörförstärkarens typiskt dynamiska arbetssätt med stor precision – man kan till och med finjustera parametrar som nätdelens matningsspänning och rörens anodspänning i Guitar Rig.

Apropå förstärkare, vilken är Michael Kurz egen favoritförstärkare, bortsett från Guitar Rig, förstås?

– Det var svårt. Jag tror att den förstärkare som är vanligast förekommande på mina favoritinspelningar måste vara den klassiska Marshallförstärkaren – tätt följd av Vox AC30.

Högtalar- och mikrofonemuleringen i Guitar Rig bygger också på impuls-responser, eller IR. För att kunna skapa dessa riggade man upp alla tänkbara kombinationer av femton högtalare och fem mikrofoner med fyra olika mikplaceringar. Alla dessa varianter spelades in – en i taget – i en studio där man körde ett noggrant specat tonsvep genom de olika uppställningarna. På detta vis fick man fram mer än 300 olika ”akustiska fingeravtryck”, IR. Eftersom realtidsbaserad convolution innebär för hög latency fick man skapa en annan teknologi – lösningen var en matris av ”rekursiva filter”, som sedan på ett realistiskt sätt kunde återskapa egenskaperna hos de olika mik- och högtalarkombinationerna i realtid. Dessa filter tar till och med hänsyn till hur impedansen hos de olika högtalarna påverkar förstärkarna och därmed hela den virtuella riggen.

Många av effektmodulerna i Guitar Rig har också verkliga förebilder. Precis som hos förstärkarna plockades effektburkarna ner och analyserades på komponentnivå.

Alla delar av signalvägarna analyserades alltså och resultaten överfördes till mjukvarualgoritmer. Dessa algoritmer kalibrerades och finjusterades sedan för att slutligen ingå i en mjukvara som på ett mycket naturtroget sätt skulle kunna härma originalens ljudliga egenskaper.

FRAMTIDEN

Kurz formulerar själv grundtanken som Native Instruments har med Guitar Rig-konceptet:

– Grundtanken är att ge gitarristen ett komplett ljudverktyg – en mjukvara som ersätter all utrustning som normalt finns mellan gitarren och ditt inspelningsmedium. Den har också alla de fördelar från ett datorbaserat system som syntmusiker kunnat njuta av de senaste åren. Huvudkravet var att ljudkvalitén skulle vara den allra högsta tänkbara – åtminstone i den digitala världen.

– Hur vi har lyckats med detta kan vi bara avgöra när vi får höra vad våra användare och olika testare tycker om vår skapelse. Vi ser verkligen fram emot detta!

– Vi har redan en massa idéer för framtida Guitar Rig-uppdateringar. Det kommer ytterligare förstärkare och effekter – bland annat flera distboxar. Jag skulle också vilja skapa en emulering av Roland Space Echo, det gamla bandekot.

– Vi kommer självfallet att lyssna mycket på den ”feedback” vi får från våra användare och ta med detta i beräkningen när vi bestämmer vad som ska inkluderas i framtida versioner.

Vi på MM tror nog – efter att fått chansen att leka med Guitar Rig en tid – inte att det ska var några problem med responsen från användarna. Det skulle förvåna oss om inte Michael Kurz kan addera ytterligare en succé till sin meritlista. Och hans nästa projekt…?

– Mitt nästa projekt är en lååång semester!

Hur man närmar sig ett träd Recension i MM nummer 12/2005

Hur man närmar sig ett träd (recension i MM nummer 12/2005)

av Gunnar E Olsson

Eva Dahlgren

Piratförlaget AB

pris: ca 149:–

www.piratforlaget.se

De flesta böcker som vi tar upp i den här spalten är på ett eller annat sätt fokuserade på de tekniska aspekterna av musiken. Det känns därför extra spännande att ta sig an ett alster som på ett förträffligt sätt belyser den kreativa delen av text- och musikskapandet.

Alla som skriver musik har väl någon gång råkat ut för att inspirationen sinat. Att hela den kreativa biten låst sig. Inga texter kommer och melodierna som surrar i ens huvud visar sig endera vara riktigt usla eller redan komponerade av någon annan. Visst känns det igen?

Många gånger tror man att man är ensam om denna totala hjärnblockad, men så är det förstås inte. Killar som Sting har suttit fast i detta träsk, och tjejer som Eva Dahlgren.

Det här är dock första gången jag läst en bok som handlar om just detta problem. Hur man närmar sig ett träd är enligt Eva Dahlgren själv ”en varningsbok, en larmrapport” – eller som hon beskriver det på bokens baksida: ”Hur närmar man sig ett träd? Hur kommer man på en melodi? Hur skriver man en text och om vad? Vad väljer man att skriva om? Av allt det som händer i mitt liv, vad är skrivbart?”

Boken beskriver i dagboksform hennes resa från de första textfragmenten, som till en början vägrar att överhuvudtaget visa sig, via den tröstlösa avgrunden av skrivkramp och förtvivlan …

”Ingenting kommer ur mig. I flera veckor har jag bara skrivit fula låtar. Onödig musik. Det låter fult när jag sjunger. Orden brinner inte och fingrarna går sin vanliga gång över halsen. G D C. Jag börjar undra om jag på allvar är sjuk. Jag kanske har hjärnmask eller något annat som äter upp mina tankar redan innan de fått fäste.”

… till den förlösande kraften, som till sist släpper ut den inneboende musiken: ”På två dagar spelar vi in tre låtar och för första gången får jag det där ryset. Ryset som jag inte trodde att jag kunde få längre. Lasse lägger ett elpiano i refrängen på Så Härlig Är Jorden och håret på armarna reser sig. Det blir så vackert. Så vemodigt. Så självklart. Äntligen är jag på väg mot det jag söker. Det stora lilla ljudet. Det kärva. Det vemodigt vackra. Det angelägna. Kanske är det just det som gör mig mest glad, att musiken låter angelägen.”

Eva Dahlgren beskriver med en underbart svart humor de olika själstillstånd de flesta av oss tagit oss igenom i samband med skapandet av musik. Det känns vidunderligt befriande att någon äntligen satt detta på pränt. Som ett komplement till den nya plattan, Snö, är Hur man närmar sig ett träd bara ett måste!

Gunnar E

NAMM 2005

Namm 2005

NAMM 2005 (reportage i MM nr 4/2005)

av Gunnar E Olsson

Årets NAMM Show slog alla rekord – som vanligt. Över 78 000 besökare släpptes in för att kika på vad 1 428 olika företag hade att visa upp. Det är verkligen glädjande siffror, som visar att intresset är kollossalt för nya produkter i musikbranschen, trots allt tal om stagnation.

Och intressant var det redan kvällen innan NAMM-mässan drog igång. Då visade nämligen Korg äntligen sin monstersynt OASYS, eller Open Architecture Synthesis Studio, som är instrumentets fulla namn. En utvald och förfäntansfull samling musikskribenter satt andäktigt och lyssnade på ett instrument som hela världens musiker har gått och väntat på i flera år.

Det kändes som om det var andra gången på lika många år som man fick uppleva NAMM:s höjdpunkt redan dagen innan mässan startat. För visst var det värt all väntan. OASYS lät mycket bra. De samplade instrumenten lät mycket naturtroget. Där fanns en mycket välljudande flygel. Orgeln lät mycket Hammond och analogsynten hade så feta filter så man bara njöt!

Mer information om OASYS hittar ni längre fram i texten.

Dagen därpå gick Gunnar E i däck – i halsfluss. Tack och lov fanns en backuppstab på plats som irrade runt på mässan i mitt ställe under de två dagar jag låg nedbäddad på hotellrummet och njöt av dålig amerikansk TV – finns det någon annan sort? Uppstånden på den tredje dagen hann jag ändå få mig till livs en hel del intressanta nyheter. Jag kunde konstatera att gigantiska samplingbibliotek med symfoniska orkesterinstrument fortfarande är heta (trots att Synful Orchestra försöker vända trenden) och att många instrument anpassats för att kunna spelas i en live-situation – både mjukvara och hårdvara. En bra utveckling, tycker en gammal scengångare.

ALESIS

Alesis visade ett nytt USB-baserat 24/96-ljudinterface, IO|2. Interfacet levereras med USB 2.0-drivisar och en LE-version av Cubase. Det har dubbla uppsättningar miksteg, fantommatning, nivåmätare och insertjack. Det har även MIDI och S/PDIF in/ut. Allt i en mycket kompakt låda som spänningsmatas via USB-kabeln. Man visade även en en 49-tangenters Controller/klaviatur, Photon X49, som är en utbyggd variant av Photon X25. Levereras andra kvartalet av 2005.

www.alesis.com

APPLE

I ett drag som är mycket olikt Apple berättade man på NAMM om en kommande uppdatering av Apple Logic Pro. Version 7.0.1 hade precis släppts, men detta handlade om framtiden. I den versionen skulle man stoppa in många av de funktioner som nu släppts i GarageBand 2, bland annat möjligheten att göra pitch- eller tidsförändringar på ett helt audiospår. Tanken är att GarageBand-projekt ska kunna öppnas i Logic Pro, helt sömlöst. Latency-kompensation även på bussar var en annan funktion som Apple lovade. Uppdateringen skulle dock inte vara helt gratis för nuvarande Logic Pro-användare. Relsease-datum okänt. www.apple.com

APPLIED ACOUSTICS SYSTEMS

En nyhet från Applied Acoustics Systems är String Studio VS-1 Virtual String Synthesizer för Mac OS X och Windows. String Studio är en physical modeling-synt som är skapad för att kunna återge allehanda stränginstrument på ett naturtroget sätt – utan samplingar. Det handlar alltså om sätt att återskapa alla olika sätt man kan angripa en sträng på: med plektrum, stråke, fingrar och så vidare. String Studio levererar både gitarr, bas, harpa, clavinet och olika stråkinstrument och kan dessutom skapa nya instrument som ingen hört tidigare. Börjar säljas första kvartalet 2005.

www.applied-acoustics.com

BLUE

Den första av flera nyheter som kommer från Blue under 2005, Kickball, visades på NAMM-mässan. Kickball är en fantommatad dynamisk mikrofon – den andra i sitt slag, den första var the Ball, också från Blue – som är byggd för att fungera tillsammans med lågfrekvensinstrument som bastrumma och elbas. På baksidan av miken finns en 3-vägsomkopplare för val av tre olika karaktärer på det filter som är en del av den förstärkardel som är inbyggd i Kickball. www.bluemic.com

DAMAGE CONTROL

Några av musikindustrins mest välrenommerade designers har samlats på ett nytt företag och bygger gitarrpedaler som ska slå ut det mesta. Låter det intressant? Om vi säger att flera av dem har jobbat hos Line 6 tidigare och en av dem hunnit med både Alesis, Fender och Line 6, så verkar det kanske som att man har rätt bra på fötterna. Ja, för fotpedaler är just vad de första produkterna är. Först ut från firman med namnet Damage Control är: Demonizer och Womanizer Tube Preamp Distortion Pedals (härliga namn!). Dessa båda pedaler har lite olika ljudkaraktär och användingsområde, men gemensamt för dem är att de är rörbestyckade analoga pedaler med optobaserade kompressor. Båda jobbar i klass A och har 2 st 12AX7-rör, pre/post EQ och ett sånt där gammaldags utstyrningsinstrument som Damage Control kallar Magiskt Öga. MM ser verkligen fram emot att få testa dessa nya monsterpedaler!

www.damagecontrolusa.com

DAVE SMITH INSTRUMENTS

Dave Smith Instruments visade en klaviatursförsedd version av sina stora Poly Evolver. Och lät det bra? Ja, det tyckte i alla fall Stevie Wonder som stod och trängdes med sina gigantiska livvakter just när vi ville fram och lyssna på härligheten. Poly Evolver Keyboard är en fyrarösters analog/digital synt med femoktavers klaviatur med både modulations- och pitchbend-hjul och massor av rattar och knappar. Varje röst har tillgång till två analoga oscillatorer baserade på Prophet 5-oscillatorerna och två digtala oscillatorer från Prophet VS. Den har Curtis analoga lågpassfilter och riktiga anloga VCA:er. MM testar Poly Evolver Keyboard så snart vi lagt vantarna på ett ex.

www.davesmithinstruments.com

DIGITECH

Digitech har tillsammans med Jimi Hendrixs producent, Eddie Kramer, samlat sju av Hendrixs klassiska gitarrsound i en och samma pedal. Masterbanden från Electric Ladyland-studion har använts som referens. Pedalen, Jimi Hendrix Pedal, har inbyggd expression-pedal för styrning av bland annat wah-wah. Den har sju olika förinställda olika ljud: Purple Haze, Little Wing, Voodoo Child, Foxey Lady, Star Prangled Banner, The Wind Cries Mary och All Along The Watch Tower. Det finns sju rattar för: Gain, Level, Control 1-4 och Model-kontroll som ger mängder av möjligheter att skapa egna sound. Jim Hendrix Pedal har två separata utgångar, en för förstärkare och en med högtalarsimulering för inkoppling i mixer. Hendrixpedalen levereras med nätadapter, Custom Artist gig bag och plektrum.

DF-7 Distortion Factory innehåller 7 olika klassiska distboxar i en. De olika ljuden är baserade på Ibanez TS-9 Tube Screamer, DOD Overdrive/Preamp 250, Boss DS-1, Pro Co Rat, Boss MT-2 Metal Zone, DigiTechs egen Metal Master, och Electro-Harmonix Big Muff Pi. DF-7 har en 7-läges omkopplare för val av modell, rattar för Gain, Level, Low, High, Mid samt utgångar för förstärkare och mixer med CIT högtalarsimulering.

www.digitech.com

EASTWEST

Företaget bakom bland annat Symphonic Orchestra, EastWest, visade upp ett mycket imponerande körbibliotek/virtuellt instrument: Quantum Leap Symphonic Choirs. Det innehåller 5 körer som spelats in med 3 olika mikrofonuppsättningar: närmikat, mikar på scenen och i salongen. Som användare kan man själv välja hur mycket av de olika upptagningarna man vill använda.

Symphonic Choirs har en Kontakt-motor från Native Instruments och stöd finns för AU, VSTi, DXi och RTAS. Programmet fungerar även som fristående variant. Inspelningen är gjord med 24-bitarsljud i samma lokal och med samma team som ligger bakom Symphonic Orchestra.

Biblioteket är på 37 GB och en mängd olika sångsätt och varianter har spelats in. Ett speciellt program medföljer (för både Mac och PC) där man kan skriva in text som man vill att kören ska sjunga. Den demo vi bevittnade var mycket imponerande!

www.soundsonline.com

ELECTRO-HARMONIX

English Muff’n overdrive-pedal hämtar sin inspiration från de klassiska brittiska förstärkarna. English Muff’n bygger inte på någon sorts emulering utan hämtar i stället sitt sound från två rör: ett 12AY7 och ett 12AX7 som ger ett mättat varmt rörsound.

www.ehx.com

EPIPHONE

Nick Valensi, gitarrist i the Strokes, brukade kalla sin customiserade Epiphone från 60-talet: ”det bästa instrument som aldrig gjorts!” Nu har Epiphone rättat till detta och skapat en Epiphone Elitist Nick Valensi Signature-modell baserad på hans gamla gura. Signaturmodellen är en klassisk halvakustisk Epiphonemodell med 2 P-94-mikar, Grover Rotomatic-mekanik, 24,75-tumsskala, limmad hals, 5-lagers laminerad kropp och ett Tunomatic-stall med stränghållare i trapetsmodell. Gitarren finns i Antique Natural eller Vintage Sunburst.

www.epiphone.com

FENDER

På allmän begäran har Fender nu skapat en Eric Johnson Signature Stratocaster. Johnson har designat och Fender har byggt en gitarr med en lätt, tvådelad alkropp lackad med ett tunt lager nitrocellulosalack, en lönnhals i ett stycke med 12” radie på greppbrädan och en mjuk V-profil. Den har 3 custommikar lindade efter Johnsons specar, plektrumskydd i ’57-stil och ett Vintage vibrato med 4 fjädrar. Gitarren finns i fyra olika färger: vit blond, 2-färgers sunburst, candy apple-röd och svart.

Fender visade också en ny Classic Series ‘50s Esquire, byggd i Mexico efter den enmikars telecastermodell som först såg dagens ljus 1950. Esquire har askkropp, lönnhals, vintage-stall med stålsadlar, volym-, tonkontroll och en treläges tonomkopplare. Halsen har den klassiskt korrekta 7,25-tumsradien, med vintageband och -stämskruvar. En ensam vintage-mik står för välljudet och även plektrumskyddet är av vintagemodellens enlagersvariant. Färger: vit blond, 2-färgers sunburst och svart.

www.fender.com

GIBSON

Alvin Lee, känd för sitt frenetiska spel i 60-talsgruppen Ten Years After, får nu äntligen sin Alvin Lee Signature ES-335: en kopia på hans gamla favorit en Gibson ES-335, som han kallade Big Red. Den som minns hans Going Home från Woodstock-filmen minns säkert också hans gamla ES-335. Nu har Gibson återskapat den med klistermärken och allt. Den har också en extra mittenpickup i form av en Seymour Duncan single-coilmik utöver de båda -57 Classic-mikarna.

www.gibson.com

GMEDIA

GMedia och Ohmforce visade ett intressant gemensamt projekt, mjukvarusynten MiniMonsta. Som ni kanske räknat ut handlar det om en virtuell MiniMoog och som vi märkte, som var på plats, lät den mycket bra. Nåja, i – eller snarare under – händerna på killar som Rick Wakeman och Dave Spiers så hade nog vilken gammal Farfisa som helst låtit fint. Information: www.gmediamusic.com och www.ohmforce.com.

HARTKE

Hartkes karakteristiska bashögtalare med aluminiumkonelement har sedan länge använts av basister över hela världen. Nu kommer keyboardförstärkaren Hartke KM200 med ett klassiskt Hartke 15” aluminiumkonelement i basen och en hornladdad 1” Titanium kompressionsdriver i toppen. Resultatet ska bli ett öppet, rikt och fullödigt keyboardsound. KM200 är av Hartke kickback-modell som gör att man kan köra den antingen stående upprätt eller bakåtlutad i monitorläge. Den har fyra ingångskanaler i stereo och 7-bands EQ i masterdelen. Den flexibla monitorbussektionen ger möjlighet att mixa separat för lokal lyssning, för PA och för hörlurar.

www.hartke.com

HUGHES & KETTNER

Alex Lifeson från powertrion Rush har fått en egen signaturmodell Alex Lifeson Signature TriAmp. Lifeson har länge haft Hughes & Kettner zenTera och TriAmp som sina favoritstärkare och nu har han fått en egen modell precis som han vill ha den, med svart Tolexklädsel och purpur belysning. Alex Lifeson har också sett till att 50 US dollar från varje försäljning av ett ex av hans signaturmodell går till UNICEF, så gör en inssats för världens barn och köp ett ex. Kommer senare i vår.

www.hughes-and-kettner.com

IBANEZ

På elgitarrsidan uppgraderas många av Ibanez modeller. Bland de japanbyggda Prestige-modellerna erbjuder man nu också RG-modeller utan låsbart svaj. Det nydesignade Gibraltar Plus-stallet har en mycket låg profil, liknande Lo-Pro Edge. Dessa RG-modeller har också en välvd top. Standardmodellerna i mellanprisklass har uppgraderats med nya Infinity- eller Duncan-mikrofoner, 3-lagers lönnhals och vissa med nytt Edge-stall. Steve Vai stoltserade med sin nya modell JEM77B, kallad Bad Horsie i krom/mirror finish. Han bidrog också till mässans längsta autografkö.

Nya Prestige-basar i både SR- och BTB-serien presenterades, samtliga med genomgående hals och specialdesignade mikrofoner och EQ-system från Bartolini. I Signature-serien visades en ny bandlös modell GWB105, designad Gary Willis.

På akustiska sidan uppgraderas samliga modeller i AW-, AEL-, AEG- och AEB-serien med inbyggd tuner. AW-serien med solida lock utökas med 3 nya modeller, AW28 helt i mahogny, AW85 med lock av ceder och AW90 med blankpolerat granlock.

www.ibanez.com

IK MULTIMEDIA

T-RackS, IK Multimedias analog-modeling masteringsplugin släpps nu i en TDM-version för Pro Tools. T-RackS TDM innehåller en analogliknande EQ, kompressor, limiter och Soft-Clipping.

Tillsammans med Ampeg har man också skapat en virtuell studiolösning för basförstärkar-modeling och passande effekter: Ampeg SVX. Den innehåller 20 olika basförstärkare i virtuellt utförande – många av dessa naturligtvis från Ampeg – till exempel VT Classic, SVT 5 PRO, BA500 och B15R. Ampeg SVX innehåller ett tiotal effekter: Chorus, Delay, Flanger, Phaser, Octaver, Wah, Auto Filter, Distortion, Graphic EQ och Compressor.

www.ikmultimedia.com

KORG

Korg OASYS var utan tvekan en av mässans höjdpunkter. Det är en hårdvarusynt som bygger på en snabb processor med Korgs mjukvara plus ett Linux-system i botten. OASYS är i själva verket tre syntar i en: Korgs nya HD-1 High Definition PCM-synt plus två EXi Expansion Instruments – AL-1, en kraftfull virtuell analogsynt och en förbättrad variant av CX-3 tonhjulsorgeln.

HD-1 har 172 röster och ett ljudbibliotek på 616 MB, 4-lagers velocity switching och crossfading. Varje oscillator har två nya multi-mode filter, två lågfrekvensoscillatorer, två envelope generatorer och två förstärkarkretsar.

AL-1, den virtuellt analoga syntdelen har 84 rösters polyfoni, två oscillatorer per röst, som kan åstadkomma 8 olika vågformer, sync, FM och flera olika varianter av ringmodulation. Det finns också en suboscillator, en brusgenerator och ingång för extern ljudkälla. Korgs nya multi-mode resonanta filter har valbar branthet på 12 eller 24 dB. Och vad vore väl en anlogsynt utan en 32-stegs sequencer?

Orgeldelen bygger på CX-3. Här är den ytterligare förbättrad och förutom drawbars, finns key click, justerbar percussion, chorus/vibrato och en Lesley-simulering. Självfallet har man stoppat in både ljudfunktioner från KARMA-syntarna och ljudinspelningsmöjligheter i OASYS – den kan spela in 16 audiospår till den inbyggda 40 GB hårddisken.

Frontpanelen har en mängd olika styrorgan: pads, reglar, joystick, rattar etc. Där finns också en 10,4” färgskärm med touch-funktioner. Självfallet hittar vi på baksidan alla tänkbara anslutningsmöjligheter – både för analogt och digital ljud samt en USB-kontakt.

www.korg.com

M-AUDIO

Hårdvaruspecialisterna M-Audio passade på att visa att de kan göra mjukvara också. De första två på programmet är Key Rig – en virtuell keyboardrigg – och Drum & Bass Rig – virtuella trummor och bas i en rack. Beståndsdelarna i Key Rig är SP-1 Stage Piano, som specialiserat sig på Wurlitzer-, Rhodespianon, Clavinet- och pad-ljud; MS-2, en polyphonisk synthesizer; MB-3, som kör Hammondljuden och GM-4 som är en General MIDI-modul.

Drum & Bass Rig består av en trumdel, RD-7 Real Drums; B-8 Electric Bass, som fixar allt i basväg; LC-5 Loop Creator, för all loophantering (250 loopar ingår i paketet) samt BL-6 Bassline som är en monophonisk bassynt kombinerad med en kraftfull arpeggiator/step sequencer.

Båda mjukvarorna bygger på samma ljudmotor, kan fungera självständigt eller med värddator på Mac (AU & RTAS) eller PC (VST & RTAS).

www.m-audio.com

MOTU

Mark of the Unicorn visade version 2.0 av båda sina instrumentpluggar, MachFive och MX4. MachFive 2.0, mjukvarusamplern, hanterar nu obegränsat antal parter per enhet, den har en ny browser, ny modulär syntarkitektur, komplett inbyggd mixer, större sample- och keygroup editor, time stretching av samplingar, med mera. MX4 2.0, syntpluggen, har bland annat fått fler effekter, fler presets, inbyggd pattern gate, inbyggd arpeggiator och fler modulationsmöjligheter.

Den stora nyheten var dock MOTU Symphonic Instrument, ett mjukvaruinstrument som ger användaren tillgång till 8 GB orkesterljud. Symphonic Instrument finns i de flesta pluggformat för både Mac och PC: VST, Audio Units, DXi, MAS och RTAS och varje enhet/instans kan laddas med 16 olika instrument. Det finns också ett inbyggt convolution reverb för riktigt realistiska ljudmiljöer. Ljudmotorn i Symponic Instrument är samma 32-bitars UVI-variant som används i MachFive. Det går också att ladda in alla ljud från Symphonic Instrument i MachFive om man behöver de mer avancerade möjligheterna, som samplern kan erbjuda.

www.motu.com

NATIVE INSTRUMENTS

En av de hetaste nyhetrna i NI-båset var Kontakt 2, men den kunde ni läsa om redan i förra numret av MM. En annat kraftpaket hittade vi i en kartong som det stod Electronic Instruments 2 XT på. Det bygger på Reaktormotorn och består av dessa 8 olika instrument – eller 6 instrument och 2 effekter: Photone (hybrid master synthesizer), Limelight (advanced beat composer), Metaphysical Function (soundscape synthesizer), Krypt (granular drum machine), Akkord (sequenced chord generator), Resochord (programmable polyphonic resonator), Fast FX (advanced performance effects) samt Cyan (extended vitage chorus). Electronic Instruments 2 XT kommer fulladdat med presets från en mängd olika musiker och syntprogrammerare. Var beredd på att bli överkörd!

Format: fristående eller VST 2, AU, RTAS och DXi.

www.native-instruments.com

OVATION

Gitarrtillverkaren Ovation har fått en ny generalagent i Sverige, EM Nordic, och passar på att släppa en ny serie, Ovation’s 2005 Collectors’ Edition, med en ny djupare form, utvald Englemann grantopp, hals i 5-lagers mahogny/lönn, greppbräda och stall i ebenholts, en speciell Collectors-inlägging vid 12:e band och Ovations egen patenterade OP Pro preamp..

www.ovationguitars.com

PEAVEY

Peavey visade en ny signaturförstärkare i JSX-serien. Joe Satriani har varit med och tagit fram en 2×12″-combo på 120 W. JSX 212 har en analog reverbdel, 3 switchbara kanaler, 4 EL34 i slutsteget och 4 12AX7 i förförstärkaren. Clean-kanalen har: volym, bas, mid, treble. Crunch- och Ultra-kanalen har: gain och volym, bas, mid, treble EQ och en FAT-switch.

Även Peavey Penta var en ny förstärkare som visades på NAMM. Penta är en enkanalsförstärkare, som även den har 4 EL34 och 4 12AX7-rör. Den kan leverera 140 W uteffekt och via en femlägesomkopplare kan man välja mellan 5 olika karaktärer hos Penta. Här finns inställningar med de fantasifulla namnen: Star, Bull, Tree, Mudflap Girl och Cactus – alla har haft olika förstärkare som förebild och mycket brittiskt ljud lär det bli…

Till Penta-förstärkaren kan man även köpa en speciell Penta 412 högtalarlåda med – ja ni har säkert gissa det – 4 st 12″-högtalare.

www.peavey.com

PRESONUS

Presonus har breddat sin repertoire ytterligare med ett klass A-försteg designat av Anthony DeMaria. ADL 600 är bestyckat med 6 rör som matas med 600 Volt. Det kan leverera 75 dB förstärkning, har ett frekvensomfång från 5 Hz till 80 kHz ±0,5 dB samt instrument- och lineingångar samt mikingångar med reglerbar impedans.

www.presonus.com

PRS GUITARS

PRS passade på att fira sitt 20-årsjubileum med ett par modeller: 20th Anniversary Standard och Custom. Båda modellerna har en speciell fågelinläggning i greppbrädan och kommer endast att tillverkas under 2005, så passa på! Man visade också Billy Martin SE, en signaturmodell för gitarristen i Good Charlotte, som spelat på PRS-gitarrer så länge man minns. Billy Martin SE har en solid mahognykropp och -hals, mattsvartfärg med ett speciellt fladdermusinlägg (ritat av Billy) vid 12:e band. Även Dave Navarro (Janes Addiction & Red Hot Chilly Peppers) har fått en signaturmodell, Dave Navarro Model, som i pricip är en kopia på den vita Custom 24 som Dave spelar på till vardags.

PRS SE Soapbar II är en vidare utveckling av den första SE Soapbar, nu med den speciella PRS double cutaway-formen. SE Soapbar II har en mahognykropp med limmad mahognykropp och 2 specialdesignade soapbar-mikar. Färger: Tobacco Sunburst, Black, Antique White och Vintage Cherry.

www.prsguitars.com

ROLAND

Som vanligt har Roland en massa nyheter på programmet, allt från nya digitala trummor (TD-12 & TD-3 KV) och hårddiskinspelningssystem (BR-900CD & 1200CD) till dynamiska mikrofoner (DR-30 & DR-50) och keyboardstativ (V-stand). Men något som stod ut utan stativ var Roland V-Synth XT, en rackversion av Fantom-synten matad med VC-1 (D-50-) och VC-2 (Vocal Designer-kortet). Sa vi kraftfull racksynt?

På Edirolsidan fanns också en massa nyheter. Ta till exempel R-1, en CompactFlash-baserad inspelningsmaskin som kan spela in i 24-bitarsformat via interna mikar eller från extern ljudkälla. Eller FA-66, ett brandbilsrött firewireinterface i mycket behändigt format. 24 bitar 192 kHz, 4 analoga in/ut, S/PDIF in/ut (optiskt), MIDI in/ut, 2 mikingångar med fantommatning och både 4- och 6-pinnars firewirekontakt.

www.roland.com

SAMSON

Samson Rubicon är två nya aktiva studiomonitorer av basreflextyp bestyckade med Ribbon HF-drivers. Ribbon HF-drivers har praktiskt taget ingen egen massa och alstrar därför ingen distorsion eller färgad resonans. Samsons Ribbon-drivers har åtta Neodymium Strip Line-magneter vilket ger mycket hög känslighet. Frekvensomfånget är 3 kHz-25 kHz. Hornspridningen i horisontalplanet ger ett extremt brett och naturligt ljudfält som ger mycket neutral monitorlyssning. Samson Rubicon kommer i två modeller, R5a och R6a. R5a har 2″ Ribbon HF-driver, 5″ LF-driver med Butyl Surround, 50 W LF- och 25 W HF-förstärkare, 4 läges HF nivåkontroll samt stereotele- och RCA-ingångar. R6a har 2″ Ribbon HF-driver, 6,5″ LF-driver med Butyl Surround, 75 W LF- / 25 W HF-förstärkare, 4 läges HF nivåkontroll samt stereotele-, RCA- och XLR-ingångar.

www.samsontech.com

STEINBERG

I Steinbergs bås kunde man se en player-version av deras sampler HALion. HALion Player är tänkt att tilltala nybörjargardet bland sampleranvändare. Den har ett enkelt överskådligt interface, hela HALion 3:s ljudbibliotek och ett pris som bör tilltala de flesta. Det ska också finnas möjlighet att senare uppdatera till den fulla HALion-versionen. HALion Player stödjer VST, DXi och AU-fomaten och kan också läsa alla HSB-, FXP- or FXB-filer som skapats i HALion 3. Med Q-Control-funktionen ska man kunna göra en hel del förändringar av ljuden i HALion Player. Den har 256 rösters polyfoni.

www.steinberg.net

TAKAMINE

LTD2005, är en Limited Edition OM Body Design elakustisk gitarr med trädekoration på locket som föreställer vasstrån som böjer sig för vinden. Den har positionsmarkeringar på greppbrädan som utgörs av detaljrika inlägg av frön som spridits för vinden från vassruggen. LTD2005 har ljudhålsdekoration i rosewood och ovankol och kantlister i trä och pärlemor. Det högglanspolerade locket i solid gran tillsammans med sidor och botten i solid Sapele-mahogny ska ge en stor och öppen ton. Greppbrädan är i rikt ådrad ebenholtz och har en bredd som är anpassad för fingerspel. Stämmekaniken är förgylld med bärnstensfärgade vred. Stallet är tillverkat i ebenholtz med strängmontering från bakkanten av stallet. Den kompenserade stallsadeln med underliggande Palathetic-mik är tvådelad för bättre intonering. Takamine LTD2005 har CT4B preamp med 3-bands EQ, volymkontroll och inbyggd stämapparat med pitch-kontroll.

www.takamine.com

TASCAM

FW-1804 är ett nytt rackmonterbart firewirebaserat audio-/MIDI-interface från Tascam. Det har totalt 18 in- och 12 utgångar varav 4 är mik-/line-ingångar med insert, 4 lineingångar, 8 digitala adat in/ut, en stereo S/PDIF in/ut och 2 balanserade monitorutgångar. Dessutom finns hörlursuttag med volymkontroll på fronten, där man även bestämmer vilken källa man vill lyssna på ur monitorutgångarna: Datorn, ingångarna, eller båda. FW-1804 arbetar i upp till 24 bitar / 96 kHz, har dubbla firewireanslutningar, word clock in/ut samt 2 MIDI in och 4 ut.

www.tascam.com

VOX

Engelska Vox passade på att visa 3 nya batteridrivna, rörförsedda (12AU7/ECC82) effektpedaler: Cooltron Effects Pedals.

Bulldog Distortion har omkopplingsbara dubbla kanaler – med gain och volymkontroll. Kanal 1 ger vintagedistorsion, medan kanal 2 ger en mer modern typ av aggressiv dist med neddragen mid. Kanal 2 har även en Voice-kontroll för justera den kanalens distkaraktär. Bulldog Distortion har även bas- och diskantkontroll och en riktig bypass-funktion.

Brit Boost har två olika boost-lägen. I Treble Boost-läget höjs diskanten och övre mellanregistret. I Full Range Boost-läget höjs även bas och lågmid och man kan på så sätt överstyra sin förstärkare ytterligare ett par snäpp. Brit Boost har gain-, ton och volymkontroller samt bypassfunktion.

Big Ben Overdrive svarar lite extra på dynamiken i ditt spel och ger extra power där det behövs. Även Big Ben har gain-, ton och volymkontroller samt en riktig bypassfunktion. Cooltron-pedalerna drivs av 4 penlight-batterier men man kan även köpa till en batterieliminator.

www.voxamps.co.uk

YAMAHA

Magicstomp-serien har uppdaterats med Magicstomp II, Magicstomp AG och Magicstomp EB. Denna effektpedalserie bygger på ljud från DG, AG och US Stomp-boxarna. Till det har man adderat 24-bitarseffekter från SPX-effektenheterna och mer därtill. Magicstomp II har fått 198 olika program, som nu kan redigeras utan hjälp av dator och den har också fått ett hörlursuttag, inbyggd stämapparat och mik-/förstärkar-/högtalarsimulering. Magicstomp AG är anpassad för akustiska gitarrer och EB-versionen, som är det senaste tillskottet, är tänkt för basister.

Yamaha visade också två nya intressanta halvakustiska gitarrer: AES500 (single cutaway) och SA500 (double cutaway). Båda gitarrerna ska hamna i prissegemntet: prisvärda, och de har lönnkroppar med skurna lönnlock, 24 3/4″-skala, mahognyhals och ebenholtzgreppbräda. Gitarrerna kan fås i svart eller brun sunburst och båda har Yamahas speciella f-hål.

www.yamaha.com

NAMM 2004

Namm 2004

NAMM 2004 (reportage i nr 3/2004)

av Gunnar E Olsson

Årets NAMM SHOW slog rekord både vad gäller antalet utställare (1340 företag) och besökare (närmare 75 000). Och det märktes faktiskt – det var riktigt ”knökat” på fredag och lördag! Vad beträffar riktigt sensationela nyheter så var det däremot glest med sånt på årets mässa. Det fanns i stället väldigt gott om updateringar. Alla mjukvaror kommer i nya uppdateringar och all hårdvara har fått nya färger. Och alla som vill överleva bygger sin hårdvara i Kina eller Korea. Så kan man nog summera årets mässa.

En sann NAMM-entusiast, Barry Wood (The Other Room – mastering och CD manufacturing), har som tidigare år lagt upp en hemsida med riktigt udda NAMM-nyheter. Här hittar man den mest meningslösa gitarrdesignen; Flip Out Guitar från Dewey Decibel och mycket, mycket mer. Här finns även tidigare års udda produkter. Det är verkligen värt en titt!

www.otheroom.com/namm

AUDIO EASE

Audio Ease fortsätter att släppa nya akustiska samplingar från de bästa konsert- och inspelningslokalerna i världen till sitt Altiverb convolving reverb. Trackdown Scoring Stage i Sydney används till stora orkesterinspelningar för filmmusik. Nu finns den fix och färdig i Altiverb. När man ändå var ”down under” passade man på att sampla Sydney Opera House. En av de tre bästa konserthallarna i världen Konzerthaus Vienna har också fått släppa till sin akustik.

www.audioease.com

ALESIS

En lillebror till Ion visades upp. Alesis Micron Virtual Analog Synth bygger på samma syntmotor som Ion, men har bara tre oktavers klaviatur. Micron är fullt kompatibel med Ion-program och innehåller över 1000 program och multitimbrala setups.

Micron har 8-rösters polyfoni med 3 oscillatorer per röst och är 4-parts multitimbral. Den har även en programmerbar step-sequencer, arpeggiator, rythm-sequencer för trumset och en dynamisk realtids fras-sequencer – allt synkbart till MIDI-klocka. Bland effekterna hittar vi en 40-bands vocoder som inte snor polyfoni, 4 drive-effekter samt diverse stereobusseffekter, bland annat reverb.

www.alesis.com.

APPLE

En av de större överraskningarna på årets mässa stod Apple för. Emagic-namnet var förvånansvärt osynligt. I stället stod det Apple på alla skyltar. Den lite snåriga Logicetiketten har städats upp. Nu har man skapat två väldefinierade versioner: Logic Pro 6 och Logic Express 6. Expressversionen hanterar 48 ljudspår och samplingsfrekvenser upp till 96 kHz. Den innehåller 28 olika effektpluggar. Proversionen innehåller nu alla mjukvarusyntar och liknande (även samplern EXS24mkll) – och tre nya kraftfulla mjukvaruinstrument/-pluggar: Sculpture, en modelling-baserad synt som kan skapa många olika typer av ljud, UltraBeat, en ny kraftfull ”percussion synthesizer” och Guitar Amp, en gitarrförstärkarsimulator som Apple påstår ”kan återskapa soundet från de mest välkända gitarrförstärkarna”. Framtida versioner av Logic Pro kommer att kunna hantera både Apple Loops (den nya filstandard som innehåller både tempo-, effekt- och MIDI-information) och Garage Band-projekt. Just Garage Band tilldrog sig faktiskt en väldig uppmärksamhet – kanske mest på hela mässan. Möjligheten att på ett extremt lätt sätt – och till ett mycket rimligt pris – kunna komma igång med sitt skapande tilltalar tydligen även de tyngre musikmakarna.

www.apple.com

APOGEE

Apogee Electronics visade en ny serie omvandlare: X-Series. AD-16X och DA-16X stödjer samplingsfrekvenser upp till 192 kHz och kan anslutas till ett Pro Tools- eller ett firewirebaserat system, beroende på vilka instickskort man väljer. I dessa omvandlingsburkar finner man både Apogees SoftLimit, UV22HR och den nya ”jitterfria” klockningsteknologin C777, från deras Big Ben Master Clock. De innehåller också en ny typ av switchade nätaggregat, som ska ge både lägre värmeutveckling och bättre transienthantering än tidigare modeller. AD-16X och DA-16X hanterar 16 kanaler 24-bitars A/D- respektive D/A-konvertering och bör dyka upp i en studio nära dig någon gång under våren.

www.apogeedigital.com

ARTURIA

Man följde upp succén med Moog Modular V och CS-80V med ännu en klassiker: MiniMoog V. Med alla funktioner från originalet 33 år tidigare och dessutom preset-hantering (mer än 400 följer med), MIDI-funktioner och en modulationsmatris bakom den uppfällbara panelen och utlovat mycket attraktivt pris kan man bara lyckönska – både alla användare och Arturia. Minimoog V fungerar som fristående program och i följande format: VST, DirectX, MAS, RTAS, HTDM, AudioUnit.

Man visade även Storm 3.0 med helt omarbetat gränssnitt och en mängd nya funktioner som; ny rack med plats för så många enheter (instrument eller effekter) som din dator kan hantera, ny Audio-/MIDI-sequencer, pianorullsredigering med mera.

www.arturia.com.

BEHRINGER

Behringer presenterade inte mindre än 16 nyheter på årets NAMM. Två av dessa hamnar i controller-facket: B-Control Rotary BCR2000 och Fader BCF-2000. BCR2000 har 32 rattar och BCF2000 har 8 motoriserade 100 mm reglar – allt för att kunna MIDI-styra en mängd hård- och mjukvara. Som vanligt blir prislapparna mycket behagliga när Behringer står som tillverkare.

Man visade även ett kombinerat Audio/MIDI-interface, BCA2000, med Controllerfunktioner där kommunikationen skedde via USB 2.0-protokollet. BCA2000 har två miksteg med 48 V-matning samt line- och högimpedansingång för instrument och 1 MIDI-in och två MIDI-ut. BCA2000 hanterar även format som Adat, AES/EBU, S/PDIF, Dolby Digital och DTS.

www.behringer.com

BIAS

BIAS Inc meddelade att Peak 4.1 kommer att inkludera både Roxio Jam, för bränning av Red Book-kompatibla CD-skivor och SFX Machine LT – en multieffekt-plugin. På så sätt menar Bias att man kan leverera ett komplett paket för CD-bränning, inklusive stereoinspelning, redigering, effekthantering och mastering.

www.bias-inc.com

CELEMONY

Även Melodyne har fått en lillebror: Melodyne uno – en Sample Editor-mjukvara i budgetklass för både Windows och Mac OS X. Liksom Melodyne är uno specialist på allt vad pitch transpose-hantering heter.

Celemony visade också version 2.5 av Melodyne. Med denna uppdatering finns nu RTAS-stöd vilket innebär att Melodyne kan husera fritt i Pro Tools. I Melodyne 2.5 är även filhanteringen förbättrad tack vare en ny Sound File Browser. Version 2.5 är gratis för alla registrerade 2.0-användare.

www.celemony.com

CYCLING ’74

Soundflower är en gratis mjukvara för ljudadressering mellan olika Mac OS X Core Audio-program. Fungerar i både Mac OS X 10.2 och 10.3.

För alla som blev frälsta på Pluggos alla galna ljudpluggar meddelar nu Cycling’74 att version 3.1 fungerar under Mac OS X genom sitt stöd för Audio Units. Pluggo stödjer nu även multiprocessormaskiner. Pluggo 3.1 innehåller mer än 100 ”kreativa och ovanliga” pluggar och mjukvaruinstrument och med det nya AU-stödet (tidigare finns VST och RTAS-stöd) kan man nu köra Pluggo i så gott som alla Macbaserade ljudprogram – liksom Apples Final Cut Pro och Soundtrack.

www.cycling74.com

DBX

En nyhet från DBX var en kompressor/limiter som lystrade till namnet Purple Series 162SL Compressor/Limiter. 162SL, som vi kallar den till vardags, bygger på teknologin från den blå seriens 160SL. Tanken med 162SL är att ge absolut bästa kompressor- och limiterfunktioner med bibehållet enkelt gränssnitt. Läsarna röstar genom att hosta upp de dryga tjugo lapparna 162 SL betingar på gatan.

www.dbxpro.com

DAISY ROCK

Vi hittade en ny gitarrtillverkare på NAMM. Det var Daisy Rock – ett företag som specialiserat sig på gitarrer för tjejer (i alla åldrar!). Man har knutit upp en hel del intressanta artister till märket – bland annat lär Jimmy Pages båda döttrar spela på dessa gitarrer. De modeller vi kikade på (Stardust Elite och Rock Candy) kändes riktigt trevliga.

www.daisyrock.com

DIGIDESIGN

Digidesign presenterade en ny reverbplug-in för Pro Tools|HD Accel: ReVibe. Det är ett mono-, stereo- och surround-modelingreverb. ReVibe är byggd för att kunna ta till vara kraften i de nya 321 DSP-chipet som sitter på HD Accel-kortet och ger Pro Tools TDM-användare en reverbmodeling-plugg som kan hantera det mesta i reverbväg. ReVibe klarar 96 kHz och har fått åtta helt nya reverbalgoritmer. Det är inte kompatibelt med tidigare TDM-system.

www.digidesign.com

DIGITECH

DigiTech fortsätter att försöka skapa en perfekt workstation för gitarrister. Den nya GNX4 är en fullfjädrad modeling effektprocessor, portabel 8-spårs inspelningssystem, MIDI-trummaskin, mp3-spelare och 4 in och 4 ut USB-interface.

www.digitech.com.

E-MU

E-MU Systems visade sina 1820, 1820M och 1212M Digital Audio Systems. Det är 24-bit/192kHz PCI-ljudkort som påstås ha samma omvandlare som HD 192 I/O interfacen från en annan känd tillverkare. Alla tre korten har E-MUS:s E-DSP-chip som klarar både noll-latencymonitoring och mer än 16 hårdvarubaserade effekter. Det som skiljer de olika korten åt är ut- och ingångar och andra kontakter med omvärlden. Gemensamt ska var ett mycket attraktivt pris. Audio-mjukvara medföljer.

www.emu.com

FENDER

Stratan fyller 50 år i år och det firar Fender med flera jubileumsmodeller bland annat Fender Custom Shop 50th Anniversary 1954 Stratocaster – med kropp i ask och även i övrigt mycket detaljtrogen originalet. En annan riktigt läcker gura var den nya Aerodyne Stratocaster.

Även Squireserien hade fått flera nya modeller – genomgående otroligt fina Asienbyggen.

www.fender.com

FOCUSRITE

Focusrite visade sin Liquid Channel. Den består av ett traditionell miksteg och en convolution-del som kan efterlikna alla kända miksteg och kompressorer. De samplingar som gjorts på dessa olika klassiker är så detaljerade att Liquid Channel på ett mycket övertygande sätt kan efterlikna alla nyanser som dessa apparater har i sitt speciella sound. En USB-port gör att man både kan spara alla inställningar och ladda in nya versioner av apparater som kommer ut på marknaden.

www.focusrite.com

GIBSON/EPIPHONE

Epiphone visade en Les Paul Standard Bariton, med 27,75-tums mensur – tre tum längre än en Standard LP. Den har endast en ton- respektive volymkontroll till sina öppna Alnico V-pickuper.

Från Gibson kommer en Jimmy Page signaturmodell där man exakt plankat både den speciella halsen och mikkopplingen i en av Jimmys klassiska LP-gitarrer – Les Paul #1 – en 1959 sunburst Les Paul som Page köpte av Joe Walsh på tidigt 70-tal.

Även Saul ”Slash” Hudson får en ny signaturmodell. Slash Les Paul har ett par vanliga Seymour Duncan Alnico II Pro plus en Fishman Power Bridge-enhet i stallet för mer ”akustiska” ljud.

www.epiphone.com

www.gibson.com

IBANEZ

Ibanez visade bland annat nya signaturmodeller från Joe Satriani, Paul Gilbert och Andy Timmons. Ibanez Iceman är en klassiker som nu kommer i två nya varianter; en av dem är Daron Malakians signaturmodell (mycket begränsad upplaga). IC400BK har kropp av mahogny, dubbla mikar och samma inlägg i halsen som på originalet från 70-talet.

Ibanez visade även en ny elbasserie: Roadgear. RD600HS ska ge ett traditionellt varmt sound med mycket punch i det lägre registren. Flammig lönntopp, aktiv EQ och en något bredare hals i de övre banden. Accu-caststall för en god sustain.

Ibanez EP7 Euphoria är Steve Vais akustiska signaturgitarr. Flammig lönnkropp, graverad mässing runt ljudhålet, Steves karaktäristiska blommiga pärlemårsinlägg, mahognyhals, Grover tuners i guldfinish, B-band UST pickup och B-Band A5 EQ. Varje EP7 är signerad av Steve Vai. D’Addarios coatade EXP-strängar blir allt populärare och flera gitarrfabrikat väljer att sätta dessa strängar på sina gitarrer. Nya Euphoria är ett exempel.

1993 gjorde Ibanez en nyutgåva av den klassiska Tube Screamer TS9. Succén följs nu upp med nyutgåvor av CS9 Stereo Chorus samt FL9 Flanger i samma serie. Dessutom kommer den allra första Tube Screamern, TS808.

Weeping Demon blir enligt Ibanez marknadens mest mångsidiga wha-wha-pedal. Förutom alla kontroller kan man välja om fotplattan skall gå tillbaka automatiskt eller vara i normalläge genom en justerbar fjäderinställning.

Greg Bennett, välkänd gitarrdesigner, var på plats för att visa sina nya modeller – här tillsammans med Musikermagasinets utsända. Hela serien utvidgas trots att man redan har ett av marknadens bredaste sortiment. Bennet besöker Sverige och Gitarrmässan i Göteborg sista helgen i mars för att hålla en clinic om gitarrer, mikar, träslag etc. För mer info:

www.crafton.se

www.ibanez.com

IK MULTIMEDIA

IK Multimedia hade en ny syntplugg i workstationformat på programmet, Sonik Synth 2. Den bygger på ljud från Sonic Reality och är en vidareutveckling från Sonic Synth. Sonic Synth 2 kan hantera ljud som använder lager av upp till 16 mutitimbrala delar kombinerat med olika effekter. Mer än 500 ljud är direkt åtkomliga och mer än 30 olika DSP-effekter kan användas.

Sonik Synth 2 levereras med stöd för RTAS, VST, Audio Unit, Dxi och MAS för Mac0S9, Mac0SX och Windows XP.

www.ikmultimedia.com

KORG

Korgs Legacy Collection Plug-Ins inkluderar en något nedskalad kopia av deras klassiska synt från 1978, MS-20, som controller. Mjukvarumässigt innehåller paketet virtuella versioner av MS-20, Polysix och Wavestation-syntarna – plus ett gäng effekter som kan integreras i ljuden. Paketet bygger på Korgs CMT (Component Modeling Technology) som ska kunna återskapa de gamla klassiska syntarna med stor exakthet.

Tritonsortimentet har utökats med Triton Extrem, med inbyggd rörbaserad ljudprocessor, 160 MB ROM-baserade nya ljud, USB-gränssnitt. CD-brännare och mer…

www.korg.com

KURZWEIL

Kurzweil Music Systems visade VA1 – en analog modeling-synt, som använder ”Power Shaped Oscillators” för att skapa klassiska analogliknande vågformer. VA1 erbjuder 16 rösters polyfoni, 7 samtidiga ljudkällor per röst och 4-parts multitimbralitet. Varje multitimbral part har sin egen effektuppsättning och arpeggiator.

www.kurzweilmusicsystems.com

LINE 6

Variax Acoustic 700 är ett akustiskt tillskott till Variax-familjen. Det är en acoustic modeling-gitarr som erbjuder 16 olika akustiska gitarrelaterade instrument – både nylon-, stålsträngs- och resonatorgitarrer. Variax Acoustic 700 har en limmad mahognyhals och mahognykropp med naturfärgat lock i ceder.

www.line6.com

MACKIE

Onyx är en ny serie mixrar från 15-årsfirande Mackie. Serien består av tre kompakta mixrar; Onyx 1220, 1620 och 1640 – alla har firewirekort som tillval. Mixrarna är mycket stabilt och kompakt byggda, med nya lågbrusiga miksteg, ny EQ-del etc.

Onyx 1220 är en 12-kanals (4 mik/line- och 8 lineingångar) mixer med 3-bands EQ med svepbar mid. 1620 är en 16-kanalare (8 mik/line- och 4 stereolineingångar) med 4-bands EQ med 2 svepbara midkontroller. Onyx 1640 är en 16-kanalare (16 mono mik/lineingångar) med 4 bussar och 4-bands EQ.

www.mackie.com

M-AUDIO

M-Audio fortsätter med sitt framgångsrika firewirekoncept. FireWire 18/14 är företagets första firewireinterface med ADAT-anslutningar. Det är ett 18 in/14 ut audiointerface med MIDI och word clock (24-bit/96kHz). Det klarar även 192kHz på de första 2 analoga ingångarna alla fyra analoga utgångarna. Kanal 1 & 2 har varsitt mik-/instrumentförsteg. FireWire Audiophile är ett något enklare firewireinterface. Det har 2 analoga in- och 6 utgångar + S/PDIF – allt på RCA-kontakter.

www.m-audio.com

MARTIN

Martin visade två nya archtop-modeller – alltså lite större ”orkestergitarrer” med f-hål: CF-1 och CF-2. CF-1 har en 3 tum tjock kropp, en Kent Armstrong ”floating” humbucker i halsläget och ett 3-lagers laminerat lock (gran/obeche/gran). Lönn används i sidor och bakstycke. CF-2 är något tunnare (2 1/2″) och har två Seymor Duncan-humbuckers med volym-, ton- och mikvalskontroll.

www.martinguitar.com

MOTU

Motus mjukvarusampler MachFive har nu stöd för Windows RTAS och Windows HTDM. Det innebär att Pro Toolsanvändare på alla plattformar nu kan använda MachFive. MOTU visade även nya funktioner i sin Digital Performer 4, bland annat den nya Beat Detection Engine – en mängd nya funktioner som inspirerats av både ReCycle och PT:s Beat Detective.

www.motu.com

PEAVEY

Joe Satriani fanns på plats och visade sin signaturförstärkare Peavey JSX – en trekanals förstärkartopp på 100 W med 3-bands EQ på varje kanal. Den har noise-gate och Fat-switchar på Crunch- och Ultrakanalerna. Soundet i Ultrakanalen är en blandning av soundet från Peavys Classic 50 och ett brittiskt sound. Man lade också ner mycken möda på att få clean-kanalen helt distorsionsfri. Peavey visade även en halvakustisk gitarr för jazz- och fusiongitarrister: JF-1. Den har laminerad lönnkropp, lönnhals med rosewoodgreppbräda och klassisk bestyckning med 2 humbuckers och traditonella volym- och tonkontroller. Färger: sunburst, transparent röd eller svart.

www.peavey.com

PRESONUS

Presonus visade FIREPOD, en komplett inspelningsstudio i rackform. FIREPOD har 8 mikingångar (klass A-miksteg) på kombijack, hanterar 24/96-ljud och har stöd för både Win XP och Mac OS X. Den har både MIDI in/ut och S/PDIF och 8 + 2 analoga utgångar på balanserade telejack. Den medföljande Cubase SE klarar upp till 48 ljudspår, men FIREPOD kan köras med de flesta moderna sequencerprogrammen.

www.presonus.com.

PRS GUITARS

Paul Reed Smith visade flera nya modeller. Intressantast var PRS 513 Rosewood Model – bestyckad med 5 single coil-mikar som kan konfigureras för 13 olika ljud. Den har hals i brasiliansk rosewood, 25 1/4-tumsskala, fågelinlägg i greppbrädan och ett nydesignad elektronikpaket. På fredagskvällen fick vi tillfälle att lyssna på Pauls egen grupp som spelade på den nya modellen – och den lät mycket bra!

www.prsguitars.com

PSP AUDIOWARE

Polska PSP Audioware visade 3 nya mjukvarupluggar: PSP EasyVerb, PSP MasterQ och PSP MixPak. EasyVerb har 9 olika reverbalgoritmer med stöd för samplingsfrekvenser upp till 96 kHz. PSP MasterQ är en 7-bands parametrisk EQ med stöd för ljud upp till 192 kHz.

PSP MixPak är en bundle med 4 pluggar: MixBass, MixSaturator, MixPressor och MixTreble. Alla pluggarna har stöd för VST och DirectX för PC och VST för Mac OS X (AudioUnit och RTAS för Mac OS X och RTAS för PC är på G).

www.pspaudioware.com

ROLAND

VS8F-3 Plug-In Effect Expansion Board är namnet på ett instickskort för VS-portor. Kortet gör det möjligt att använda tredjepartstillverkade pluggar tillsammans med digitalportor ur Rolands VS-serie. Det levereras med 5 pluggar. Stöd från Antares, IK Multimedia, Massenburg, TC Electronic, Universal Audio med flera väntas inom kort.

Roland fortsätter också sin utveckling av gitarrsynten. Den senaste heter GR-20 och levereras med en ny mik, GK-3. Syntserien Fantom har nu fått en helt ny motor. Den nya processorn gör det möjligt att skapa mycket kraftfulla ljud och minnesutrymmet kan nu utökas till 1GB. Den nya serien består av: Fantom-X6, X7 och X8 (61, 76 eller 88 tangenter) – och alla har en LCD i färg. Även Rolands digitala trumavdelning har hottats upp. Det nya budgetalternativet, TD-3S, har pads med dubbla triggfunktioner och ljudmodulen innehåller 114 nya ljud uppdelade på 32 trumset.

www.rolandus.com

RØDE

Røde visade bland annat en intressant handmik, S1. Det är en kondensatormik för scenbruk – med 5 års garanti!

www.rode.com.au

SCHECTER

Schecter Guitar Research visade bland mycket annat sin Hellcat VI. Det är inte en baritongitarr. Den är snarare inspirerad av de sexsträngade basar som fanns på 60-talet och som används på många Cure-plattor. Herrarna i bandet har också varit med och designat Hellcat VI. Den har 30-tumsskala och stäms en oktav under en vanlig gitarr. Strängas .025 till .095. Den är bestyckad med 3 Seymor Duncan MH-102-mikar. Alkroppen har en skruvad lönnhals med Grovermekanik.

www.schecterguitars.com

STEINBERG

Steinberg visade ett nytt USB-baserat audio-/MIDI-interface, MI4, som levereras komplett med Cubase SL i ett paket som man kallar Cubase System l 4. MI4 hanterar 16 MIDI-kanaler och har fyra in- respektive utgångar i 24/96-upplösning. Det har både två miksteg och S/PDIF-hantering in/ut. Paketpriset hamnar på 529 Euro.

www.steinberg.net

TAKAMINE

Takamine visade en ny preamp för sina top-of-the-line-gitarrer. CoolTUbe använder rörteknik för att ge ett ”varmare” sound – antagligen blir gitarren också något varmare. Vi lovar att återkomma med mer detaljer när den dyker upp senare i höst!

www.takamine.com

TAMA

TAMA-montern kröntes av ett Starclassic Exotix 2004 i utsökt quilted bubinga med pärlemorinlägg och ”Black Brushed Nickel”-beslag. Setet görs i en begränsad upplaga på 150 ex. Större chans har man att lägga vantarna på en av de 450 exemplaren av Exotix-virveln. Priserna ligger ca: 25% över Starclassic Maple, som för övrigt ställdes ut i en ny snygg lackerad Blue Sparkle. En helt ny serie, Rockstar Custom EFX, visades också. Den har grundare pukor (Accel) och en snygg Duracover i läcker vit respektive mörkblå pärlemor och ”Rock Chrome”.

Senare i vår kommer en uppdaterad metronom RW-105, den kommer att ha bakgrundsbelyst fönster och fler minnesplatser, men samma enkla handhavande som RW-100. Tama visade också en prototyp på hi-hat controller som gör det möjligt att på ett enkelt sätt låsa hi-haten i tajt läge vid spel med dubbel pedal.

www.crafton.se

TASCAM

Man flaggade för en ny GigaStudio-uppdatering som hanterar 24-bits uppspelning, realtids convolution processing, ReWire support, VST-pluggar med mera. GigaStudio 3.0:s kod har skrivits om från grunden har fått dussintals nya funktioner. GigaStudio 3.0 finns i tre olika versioner: Orchestra, Ensemble och Solo. GigaStudio Orchestra har obegränsad polyfoni (beroende på datorkraft), Ensemble-versionen hanterar 160 röster och Solo klarar 96 – samtliga 24/96. GigPulse är GigaStudios convolutionmotor, som kan sampla och återge både akustiska miljöer, mikrofoner och instrument. En uppspelningsversion, GigaPulse SP, finns i de båda mindre programmen, medan den fulla versionen, GigaPulse Pro, återfinns i GS Orchestra.

TASCAM visade även 2488, en 24-kanals HD-porta, som spelar in 24 spår med 24-bitars upplösning med 250 virtuella spår, kraftfulla redigerings- och loopfunktioner. Mixern hanterar 24 hårddiskspår och 8 analoga ingångar och 2488 innehåller både en syntdel och en kraftfull effektprocessor. Den har även en trebands EQ, tre tappningar, inbyggd CD-brännare och inbyggt USB-gränssnitt för backupp till dator. Allt detta för ett cirkapris under 1 500 dollar. Vi får se vad den hamnar på i Sverige.

www.tascam.com

VOX

Vox visade två nya förstärkare i Valvetronix-serien; Valvetronix AD15VT och AD30VT. Som alla läsare redan räknat ut är uteffekten på dessa förstärkare 15 respektive 30 Watt. AD15VT har en 8-tummare och AD30VT ett 10-tums Vox-element. Båda förstärkarna har hörlursuttag, 11 preset-program och två användarprogrammerbara platser, 11 effektprogram (plus brusreducering), en Tap-knapp samt en FX bypassfunktion.

www.voxamps.co.uk

WAVES

Nu visade även Waves ett så kallat Convolution Reverb. IR-1 är ett ”samplingsreverb” som kommer med 60 färdigsamplade konserthallar, hårdvarureverb, och andra akustiska utrymmen. Här finns allt från Santa Cecilia auditorium i Rom till Bluebird Caf i Nashville och interiören från en Lincoln Navigator.

Med IR-1 kan man också förändra fler av de parametrar som styr hur reverbet låter, mer likt en traditionell digitalt reverb, till skillnad från många av Waves konkurrenter.

En 14-dagars demo av IR-1 finns att ladda ner från Waves hemsida. Stöd finns för Mac- och PC-program via RTAS, HTDM (Mac), AudioSuite, VST, DirectX (Win), MAS (Mac) och Audio Units (Mac).

Waves visade även en ny samling pluggar i native-format speciellt lämpad för musiker. The Musician Bundle innehåller två pluggar med ”intelligent” kompression, expansion och gating; Axx, speciellt riktad till gitarrister (surprise!) och Voxx för den kräsne vokalisten. Där finns även Doubler (en automatisk ”dubbare”), Super Tap (sex multi-tap delays med filterfunktioner etc) samt MetaFlanger, den perfekta flangern för gitarristen (och alla andra).Även här finns en 14-dagars demo att ladda ner.

www.waves.com

YAMAHA

Yamaha satsade i år hårt på att få igång sitt mLAN-koncept. O1X ska bli det digitala centrum som hela musikskapandet snurrar kring. För att bland annat kunna inkludera sin Motif ES i ett nätverk presenterade man nu mLAN16E, ett kort som gör om Motif SE till ett 16-kanals 24/96 ljud- och MIDI-interface. Kortet levereras med en mLAN Patch Bay – en mjukvara som fungerar både till Windows XP och Mac OS X.

Man visade även i88X, ett mLAN-baserat audio- och MIDI-interface med två mik- och sex lineingångar med 24/96-ljud. i88X har även Adat och S/PDIF-in- och utgångar och mikingångarna har både 48 V fantommatning och insertpunkter.

www.yamaha.com

Washburn – en dag på musikfabriken

Washburn – en dag på musikfabriken (reportage i MM nr 6/2003)

av Gunnar E Olsson

Från och med 1 januari 2003 bytte Washburn namn till US Music Corporation. Deras högkvarter kommer att finnas kvar i Mundelein, norr om Chicago. Och det var dit vi var på väg en riktigt blåsig dag i den blåsiga staden Chicago.

Det är inte alltid man blir hämtad av en limousine när man är på studiebesök så den vita limo som stod utanför vårt hotell fick stå ostörd en stund innan jag till sist gick ut och frågade chauffören om han mot förmodan stod och väntade på oss. Mr Olsen? Yes sir!

Så det var bara att tränga sig in där bak och sjunka ner i skinnsoffan och slå sig till ro en stund.

Efter nästan en timme resa genom Chicagos villaförorter var vi framme i Mundelein – den lilla idylliska förort där man nu bygger både alla sina amerikanska Washburngitarrer och Randallförstärkare.

KORT HISTORIK

Men det hela tog sin början långt tillbaks i tiden. Runt mitten av 1880-talet började firman Lyon & Healy annonsera i lokala tidningar om sina musikinstrument. Man tryckte också upp kataloger. En dåtida något överenergisk marknadsföringsavdelning ville ha det till att man börjat tillverka gitarrer under namnet Washburn redan 1864. En ansökan om att registrera varumärket Washburn nämner dock november 1883 som det datum man börjat tillverka gitarrer och en fabrik fanns då på plats på South Canal Street i Chicago. Namnet Washburn kommer från en av grundarnas mellannamn, George Washburn Lyon.

Lyon & Healy hade från början enbart sålt noter och liknande, men efter att ha köpt upp den intilliggande ditributören av Steinway pianon, Smith & Nixon. Man fick snart mersmak på det där med att sälja musikinstrument och snart hade man både gitarrer, mandoliner och cittror i sortimentet – många av dessa byggda i den egna fabriken.

Lyon & Healy tillverkade också en hel del annat i musikväg, bland annat var man ansvarig för den allra första Gibson-förstärkaren, EH-150, som byggdes av en av Lyon & Healys anställda, John Kutalek.

I början av 1970-talet köptes hela företaget upp av CBS, som redan lagt Fendermärket under sina vingars skugga. 1974 dök än en gång gitarrer upp med namnet Washburn på huvudet. Dessa var dock tillverkade på olika fabriker i Japan. Ett litet Chicagobaserat företag som lystrade till namnet Fretted Industries Inc köpte rättigheterna till namnet Washburn den 20 december 1976. Det nya företaget drevs aven musiker, Rick Johnstone och en instrumentmakare, taget drevs av en musiker, Rick Johnstone och en instrumentmakare, Rudy Schlacher. Efter 10 år köpte Schlacher ut Johnstone och företaget drivs fortfarande av familjen Schlacher.

Den första stora produkten från det nya företaget var en serie gitarrsträngar, Nashville Straights, som förpackades i långa raka askar för att inte strängen skulle behöva rullas. En ny serie gitarrer konstruerades också med tillverkning först i Japan och sedan även i Korea. 1991 var man tillbaks med tillverkning i USA. Man startade en fabrik i norra Chicago som också fick agera huvudkvarter för Washburns utvecklingsavdelning.

Resten är, som man säger, historia…

US MUSIC CORP

US Music Corporation tillverkar och distribuerar idag Washburn-gitarrer, Randall-förstärkare, Oscar Schmidt-gitarrer, Sound Tech Pro-Audio system och Vinci strängar.

Som Washburn Internationals CEO, Rudy Schlacher säger: ”Köpet av US Music Corporation ger oss möjlighet att klart och tydligt separera moderorgansiationen från den avdelning som tillverkar Washburn-gitarrer. Det hjälper oss också att hålla fokus även på de andra producerande avdelningarna som hjälper oss att växa både i omsättning och markandsandelar. Jag tänker då inte bara på Washburn Guitars utan även Randall Amplifiers, Vinci strängar och tillbehör, SoundTech Professional Audio and Oscar Schmidt, som alla har mycket starka expansiva möjligheter och behöver fokus på sina varumärken. US Music är ett känt och välaktat namn i musikbranschen och man har ägt både Randall och Vinci innan vi köpte dem”

Mr Schlacher berättar också att man helt nyligen anställd Bruce Egnater som Chief Engineer. Egnater ligger bakom Randalls nya Modular Amp-teknologi, som MM rapporterade om från NAMM 2002.

– Vår historia som elgitarrtillverkare börjar1978 och redan från början försökte vi erbjuda både originell design och nya funktioner. Vår Signaturserie har flera modeller skapade för, och i samarbete med, några av de mest framgångsrika gitarristerna, som till exempel Jeniffer Batten-modellen där man byggt in MIDI-funktionerna redan från början i toppmodellen.

– The Buzz Feiten Tuning System™, det speciella intoneringssystem som gör att gitarrerna kan fås att klinga rent i alla tonarter, sitter nu på alla våra amerikabyggda gitarrer och på några av de som byggs i våra fabriker i Asien, tillägger Mr Schlacher.

www.usmusiccorp.com

Min hemstudio

Min hemstudio (artikel i MM nr 5/2003)

av Gunnar E Olsson

Under denna rubrik ska vi titta in i det allra innersta hos folk – deras hemstudio. Vad behöver man egentligen? Vad använder dom stora grabbarna? Eller dom små…?

Aldrig tidigare har det varit lättare och billigare att skaffa sig en välljudande hemstudioutrustning. Med dagens digitala teknik kan man också välja om man vill jobba mot ett analogliknande gränssnitt i en digitalporta eller köra hela mjukvaruvägen och jobba datorstört.

Alternativen

Det vi vill visa i den här artikelserien är just hemstudiolösningar – gärna lite ovanliga – både från kända och okända förmågor.

Vi hoppas dels att det ska kunna vara till hjälp för andra som ställs inför liknande frågeställningar, men vi hoppas också på gensvar från våra läsare. Vi väntar oss faktiskt att det ska strömma in tips från andra hemstudioanvändare som funnit egna lösningar som de gärna delar med sig av till bröder/systrar.

Många är dom som väljer att dra sig tillbaks till hemmets lugna vrå där man slipper att snegla på studioklockan hela tiden. Christian Dohber, sångare, gitarrist och låtskrivare i Moses, som fortfarande använder sin gamla Fostex-porta till vissa inspelningar, säger i detta nummer:

– Fördelen med en hemstudio är att man inte behöver jaga folk som ska sköta det ena eller det andra. Man sätter upp en mik och spelar in. Så är det klart.

Och i förra numret av MM säger Mauro Scocco apropå sin nya platta där det mesta är inspelat i hemstudion:

– Det finns mycket att vinna på att jobba hemma. Man kan ta sig tid och känner sig inte stressad. Jag sjunger när jag har feeling. Och jag inbillar mig att det blir mer personligt om man spelar själv än om man tar in musiker som är med på 38 andra plattor.

Och han fortsätter med:

– Sångljudet hemma är det bästa jag haft i någon studio, även i sådana med mikar i 100.000-kronorsklassen.

Min egen hemstudio, då…

Bilden här ovan visar något som verkligen uppfyllde kriterierna för en hemstudio. Under några år gav den mig allt jag behövde i hemstudioväg. Man skulle aldrig klassa den som en professionell studio. Den rymde helt enkelt bara en person och den var definitivt belägen i hemmet – i en garderob i vardagsrummet.

Mina första stapplande hemstudioförsök tilldrog sig i historiens gryning, strax efter att ormen sålt på Eva ett äpple med tvivelaktiga bieffekter. Först var det två kassettdäck och ett fasligt ping-pongande fram och tillbaks, två spår i taget, två spår i taget…

En kompis skaffade dock en Teac 3340-S och ett litet mixerbord och så hade vi plötsligt en nästan professionell utrustning. Teac-bandaren hanterade fyra spår på kvartstumstape och S:et stod för ”simul sync”. Detta var ett sätt att lyssna på det inspelade materialet via inspelningshuvudet – inte avspelningshuvudet, som satt lite längre bort längs bandtransportsträckan och därför gav en rejäl fördröjning (nu snackar vi Latency med stort L). Vid lyssning via inspelningshuvudet hamnade ljudet från alla spåren i synk med varann och med det man spelade in. Ville man ha fler än fyra pålägg krävdes både omsorgsfull planering och att man skickade över inspelningen till en annan bandare, samtidigt som man mixade ner till ett eller två spår för att frigöra nya spår för fler pålägg. När man sedan skickade tillbaks ljudpaketet till Teac-bandaren hade man plötsligt förlorat två generationer i ljudkvalitet, bortbytta mot brus och distorsion, men vad gör man?

Jag ville förstås ha en egen hemstudio – jag var trött på att fajtas med råttorna i källaren där vi hade Teacen och mixerbordet – så vad göra? Jag tog ett banklån – till min frus stora förskräckelse – och köpte en begagnad Teac 244 Portastudio, en Roland 707 (den första digitala trummaskinen med en prislapp som ändå gick hantera för en familjefar), en Casio CZ-1000 (en av de allra första multitimbrala syntarna), ett fjäder-reverb från engelska Accessit och lite annat smått och gott. Min första fuzzbox, en kompressor, en limiter, och en analog trumljudsburk (någon trummaskin var det definitivt inte!) byggdes efter byggbeskrivningar från olika elektroniktidningar.

Plötsligt fanns alla verktyg för att kunna göra musik och inspirationen flödade…

Och nu…

Det är lite lättare nu (Hörde ni? Det var inte bättre förr!) – och billigare! Idag skulle jag endera valt en enkel digitalporta, till exempel en liten Korg, Boss eller Zoom-porta – jag har alltid varit lite svag för Zoom-burkarna, av någon outgrundlig anledning.

Om jag valt en bärbar dator hade det blivit Apples nya 12″ Powerbook – kompakt och kraftfull och fullt kapabel att köra en nedbantad version av min normala studioarsenal av pluggar och andra mjukvaror.

Logic, Live och Reason hade utan tvekan fått följa med till sommarstugan, tillsammans med en Kinabyggd kondensatormik, ett löst miksteg och/eller M-Audios nya kompakta FireWireinterface 410 – om det hinner dyka upp innan semestern. Sen var frågan: ska man ta med sig den 12-strängade gitarren? Och Stratan? och Poden? Och kontrabasen…?

Drums on Demand Volume 1 & 2

cdtips_0405

Drums On Demand Volume 1 & 2 (recension i MM nr 5/2004)

av Gunnar E Olsson

Hobby Horse Productions/Rosewood Recording Company

CD: Acid, REX2, Apple Loops

pris: 49:95 US dollar/volym

distribution: www.drumsondemand.com

I förra månadens test av Apple GarageBand lovade vi återkomma till fenomenet Apple Loops. Ett företag som snabbt hoppade på detta tåg var Hobby Horse Productions med Drums On Demand.

Det är tre herrar, Guy Randle, Quint Randle och Todd Sorensen, som ligger bakom Drums On Demand. Trummorna är inspelade i Randles studio, Rosewood Recording Company och den som spelar är Sorensen, en mycket meriterad studiotrummis.

Den som läste Garageband-testen i förr numret av MM vet att Apple Loopformatet låter användaren tidsjustera och transponera looparna på ett mycket smidigt sätt. Det innehåller dessutom en mängd praktiska sökfunktioner.

På första skivan finns ett antal enstaka slag. I övrigt består samlingen av ett stort antal loopar, sorterade låtvis – i Song Sets. Varje låt innehåller vers- respektive choruskomp i ett par varianter plus fills, introduktioner, bridge-loopar och liknande, men man kan även plocka till exempel ett fill ur en annan låtmapp, om inte tempot är alltför långt borta. Tempot fixar GarageBand – inom rimliga gränser.

Till inspelningen har använts ett Tamaset med cymbaler från både Sabian, Zildjian och Paiste och sex olika virvelkaggar. Detta har spelats in i ett Pro Tools TDM Mix-3-system med Apogee-konvertrar. Mixningen har sedan skett i ett Neotek Series III C-bord med tillgång till en mängd top-of-the-line-effekter och processorer.

Effekterna har dock använts mycket sparsamt vid inspelningen. Det mesta är lagom komprimerat med bara en gnutta rumsambiens, vilket gör att det hela känns väldigt naturligt. Detta är ju faktiskt en trummis som hjälper dig med kompet till dina låtar – inte ett programmerat samplat trumkomp, som ofta inte alls hänger ihop rent akustiskt – i alla fall sällan så bra som detta.

www.drumsondemand.com finns demoversioner på alla låtalternativen och ett paket med riktigt användbara gratisloopar i Apple Loop-format. Det är just användbarheten som kännetecknar så gott som alla dessa loopar. Och just att de beståndsdelar som behövs för att skapa ett levande trumkomp till en låt ligger färdigförpackade är något som i alla fall jag länge saknat. Ofta är ju trumloopar sorterade efter tempo – sällan är det så logiskt upplagt som detta. Vissa av låtarna innehåller så många som ett trettiotal lämpliga byggstenar.

Volym 1 innehåller 41 olika låtar och volym 2 kompletterar med ytterligare 35 låtar.

Det jag ville ha mer av efter att ha lyssnat igenom volym 1 – till exempel jazzvispar och snygga shufflekomp – har man nu stoppat in i volym 2. Denna har också fler och längre loopar i många av låtarna. Den är också en aning torrare inspelad. Dessutom, om man köper båda volymerna samtidigt får man 15 dollars rabatt. Detta på en produkt som redan från början nästan är oförskämt billig…

Gunnar E

Guide för osignade

Guide för osignade (recension i nr 3/2005)
av Gunnar E Olsson
Henrik Andersson & Johan Widerholm
Off The Record
Pris 160:– + 20:– för frakt
Det här är kanske inte den mest välskrivna boken i min bokhylla, men den känns väldigt viktig ändå. Den innehåller det mesta man behöver veta som ny och oerfaren artist – och lite till…
Dels har författarna själva öst ur sina egna källor av erfarenheter som man samlat på sig under årens lopp. Dels har man även konsulterat en mängd oberoende källor/kollegor. Här finner vi nyttiga tips från alla hörn av musikbranschen. Artister som själva lärt sig hur man kan föra fram sin musik delar med sig av sina erfarenheter och både tekniker och distributörer delar med sig av sina aspekter av musikskapandet.
Boken går igenom alla de viktiga steg på den väg som leder från en låts tillblivelse fram till att det färdiga resultatet i form av en CD hamnar hos lyssnaren – oavsett om denne lyssnare är en radioproducent eller en vanlig musikdiggare i en hängiven och månghövdad fanskara.
Vi får nyttiga tips på allt vad man bör tänka på innan man går in i en studio, vilka fördelar det kan vara med att spela in i en professionell studio kontra en egen replokal eller hemstudio och så vidare. Begrepp som mastering och ISRC-koder får sin naturliga förklaring. Alla de olika förkortningar som står för företeelser och/eller institutioner som tar till vara på dina intressen som artist utreds – det finns till och med några exempel på STIM- och NCB-blanketter i boken, ifyllda på ett tydligt och överskådligt sätt. Vad mer kan man önska sig? Lite tips på vad man ska tänka på vad beträffar den ekonomiska biten av verkligheten, kanske…? Lugna bara, de finns också.
En stor del av boken ägnas åt en genomgång av allt det viktiga man bör tänka på när man ska försöka få ut sin musik till ett bredare folklager. Men det finns också en annan del som består av en samling korta intervjuer med diverse olika branschmänniskor. Här hittar vi tips från artister som Marcus Dimbodius och Peter Dolving, tillsammans med råd och dåd från tekniker och producenter som Henryk Lipp och Martin Holmström.
Sammantaget är detta en ovärderlig samling tips sammanställda på ett överskådligt och begripligt vis… Om man ändå bara hade låtit någon erfaren och redigeringskunnig musikskribent kika igenom texterna innan de skickats till tryck, så hade man säkert också kunnat undvika en hel del av de onödiga fel som ger boken ett lite slarvigt intryck. Det fattas ord på sina ställen och det dräller av särskrivningar. En duktig redigerare hade fixat till dessa texter på några timmar och resultatet hade blivit en ännu mer lättläst och livsviktig handbok för artisten som vill nå ut med sin musik.
Gunnar E Olsson